Här finns...

måndag 7 januari 2013

Fullt ös!


Premiärtur 40 minuters promenad med barnvagnen i dimmigt väder (förberedelser: en evighet. På med kläder, både mig å ungen, ungen kräks, byta kläder, glömde saker, experimentera med filtar, manövrera ut till utomhuset... förberedelserna tog längre än turen! xD), handlade, postade viktiga brev, traskade ner till skogen, bakat bröd, virkat, stickat, ammat, vilat, fixat mat, och slöat endel framför TVn. Igår hann jag knappt ens gå på toa. Här får man lära sig ta dagarna som de kommer!

Provade sticka igen för första gången sen hon kom ut, och hitills har ingen Carpaltunnel visat sitt fula tryne. Så, mina gladsockar går frammåt, sakta men säkert. Knähöga sockar, 2x2 resår i skaftet, i tunnt sockgarn på stickor 2 tar tiiiiid. Men, illigt limeig grön och rosa-orange multifärgat gör mig glad :D De ska se fina ut till de röda skosnörena på kängorna sen... x3

4 kommentarer:

  1. Härligt!! Jag är förvånad över hur många sådana dagar jag ändå fått sen Alicia föddes, trodde aldrig man skulle ha tid att tex läsa en bok när man har en bebis men jodå! Det kanske tar lite längre tid men vad gör det :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag känner mig bortskämd när jag blir gnällig över att behöva vakna bara en gång mitt i natten, eller om hon ibland sover kortare än 2-3 timmar mellan matningarna... Jag har, hittills, fått en rättså lyxig bebis tror jag bestämt xp Nu ska jag duscha, efter att i lugn å ro ätit frukost :D Håller sakta men säkert på att sy en till pyjamas till henne också, kommer ta några dagar med små stunder här å där men jag håller verkligen med, inte trodde jag jag skulle ha tid för något alls! :o

      Radera
  2. Fullt ös medvetslös... :-)) Kommer ihåg första turen med Storapan. Vi vart tvungna att vara två vuxna för att få ut oss, vagnen och bebisen... Man får in rutin efter hand :-) Jag hade ett halleluja-moment i Rom, vi kunde alla sitta ned på ett café och läsa varsin bok och bara ha det bra. Det var första gången på länge som även jag kunde koppla av ute på ett café med barnen... Barn vill ju gärna gå när de ätit klart. Nu kunde även Lillapan sitta kvar, slurpa te och läsa i sin bok. Utvecklingen går framåt. Ibland till och med lite för snabbt.
    Njut av dina dagar! :-)) Och jag är glad du kan sticka igen! :-)))

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har oftast inte tillgång till två vuxna så det får krånglas en massa på egen hand xD

      Och jösses, jag känner mig halvt förundrad och halvt skräckslagen vid tanken på att min lilla skruttunge kommer bli så stor att hon kan läsa, och sitta på egen hand, och äta glass en vacker dag! :o Så jag försöker njuta, absolut ^^

      Radera